Tag Archives: Asien

Dagens outfit

26 Mar

Vad ska man göra när luften river i halsen när man andas utomhus? Tar till sig lokalt mode såklart!

Annars då? Intensiv dag med medelklass-sightseeing (servetterna på caféerna i Lazimpat är av papper, inte av plast som i resten av stan), lyxlunch med Sonam på Garden of Dreams, smala färgglada bazargator i gamla stan och så cola-paus med en munk (inte ätbar sådan) på en höjd ovanför Kathmandu. Åker hem imorn och det ska bli skönt, börjar tröttna på att vara ensam för den här gången.

Tycker förresten det är sjukt skabbigt med alla västerländska ”hitta-sig-själv-i-Asien- resenärer/backpackers som vandrar runt i smutsiga, äckliga och trasiga kläder. Alla nepaleser klär sig alltid så fint och rent de har råd med och kämpar dagligen för att ha råd att äta ris och linser två gånger om dagen. Att se ut som skit är en förolämpning mot dem.

Who run the world? Girls?

20 Jul

Knappast. Men, det är onekligen glädjande att Pakistans utrikesminister Hina Rabbani Khar igår avlade ämbetseden. Frågan är om hon nu kommer kunna leda de infekterade samtalen mellan Indien och Pakistan framåt. Dessa som ju regelbundet kraschat ända sedan de påbörjades. En sorglig sidopoäng är att just nu är hennes tredje högsta Google resultat en sida med ”very hot and cute pictures”. Antar det lär ändras under dagen när nyheten sprids men jag blir irriterad på sådant ändå. Ungefär på samma sätt som kommentarerna man hörde i Bangkok innan valet: Vi röstar på Yingluck Shinawatra för hon är snygg.

Men men, på ett eller annat sätt går det ändå snäppet framåt. Även om situationen för kvinnor i Pakistan på många håll är väldigt hård. Läs OmVärldens reportage om detta här!

Bildkälla

Volontärarbete- exotifiering eller nödvändigt kulturutbyte?

10 Jun

Jag har länge varit delad i frågan gällande volontärarbete. Främst gällande de påstådda effekterna som uppnås i mottagarlandet utan att de organisationer jag pratat med ens mätt dessa på ett tillförlitligt sätt. Men, för det första kan man inte dra alla typer av volontärarbete över en kam och för det andra bör man vara medveten om att det inte bara är 18 åringar från väst som volontärarbetar på barnhem i Afrika. Utbyten sker även inom exempelvis Europa och givetvis även i Sverige. Jag har själv ”volontärarbetat” både på hunddagis, Skansen och fredsorganisationer i Sverige.

OmVärlden anordnade debatt kring frågan, läs referatet här, och en fråga som kom upp till diskussion var hur stabiliteten påverkas på just barnhem av volontärer som kommer och går. Min mamma är själv pedagog på en förskola och har poängterat vikten av stabilitet för barn. Samtidigt har debattörerna en poäng i att läget förmodligen inte var stabilt från början heller, men, borde man då inte arbeta för att hjälpa barnhemmet att uppnå lokal stabilitet istället för att pumpa in nya volontärer då och då för att (citat) ”spela fotboll med barnen”.

Under min tid här i Dharamsala intervjuade jag Chendon som arbetar för Clean Upper Dharamsala Programme. De tar emot långtidspraktikanter/volontärer och några av dem startade upp ett kompostprojekt. Kunskapsöverföringen fungerade dock inte klockrent men detta har nu åtgärdats och ansvaret för projektet ligger lokalt förankrat. Således kom det något konkret och nyttigt ur volontärinsatsen från väst. Poängen är dock att Chendon berättar att arbetslösheten bland tibetanerna är ett problem och att arbetslösa ibland faller tillbaka på alkohol och kriminalitet. Hon efterlyser en möjlighet att fånga upp dessa individer och involvera dem i lokalt volontärarbete i sitt eget samhälle. Enligt henne skulle de då få erfarenheter, arbetsträning och kontakter som skulle kunna leda till arbete i framtiden. Hon efterlyste inte fler volontärer från väst.

Jag kan inte annat än att hålla med. Konceptet att skicka en volontär för 3 månader till ett barnhem måste revideras. Volontärinsatserna måste knytas an till och utföras av det lokala samhället. Det tror jag bäddar för hållbar utveckling lokalt. Motargumentet jag får höra är oftast att volontärarbete ”skapar kulturutbyte” och ”erfarenheter för individen”. Jo visst. Men vore det inte effektivare för både individen och lokalbefolkningen att istället ordna kurser/läger eller motsvarande där fler kunde delta. Inte bara en ”rik” person från väst. Ungefär som som EU arbetar med sina Youth In Action projekt? Jag tror att man skulle kunna nyttja volontärer som kommer för att arbeta på ett projekt till att istället engagera lokalinvånarna till att organisera sig och delta. Detta menar jag skulle kunna gälla ”väst till syd”- volontärerna i synnerhet.

För jag tror vi måste ifrågasätta det kulturutbyte som lokalbefolkningen egentligen får av att en person kommer dit, som de sannolikt inte kan prata med, för att hjälpa dem i 3 veckor. Tveksamt att det bildas några djupare band av det, sen att volontären får en kulturchock/kulturutbyte är ju en annan sak. Under exempelvis min kurs i Armenien som var just ett Youth in Action program däremot knöt jag kontakter som ännu håller. Ett par nyfunna turkiska och lettiska vänner hälsade på i Sverige över midsommar och jag ska snart besöka en annan vän i Estland.

Självfallet slutar inte debatten här men det jag tycker är värst av allt- det är när organisationer vägrar att kritiskt granska sig själva, sin verksamhet och utvecklas framåt utanför de ramar som byggdes under då-tidens ”nu ska vi hjälpa de fattiga i tredje världen”- biståndsmetod. För biståndspolitiken idag fungerar inte så. Kom igen nu Sveriges organisationer, det är dags att effektivisera och arbeta framåt!

Och hey, varför inte testa att läsa på distans ett år och joina en lokal organisation när du väl är på plats? Nu förnyar vi tänket och agerandet!

(CUDP kämpar mot nedskräpningen som inte blir bättre av att hundar, apor, kor och människor river runt i soporna på nätterna. I Indien har ingen ”Håll Indien Rent”– kampanj drivits igenom av myndigheterna. De oroar sig istället för att papperskorgar står i vägen för trafiken…)

Armenien: Europa, Sovjet, Asien

15 Jan

Armenien innebär tvära kast mellan öst och väst, mellan Europa och Asien och mellan Sovjet och den religiösa, kristna, grunden. Landet är svårt att greppa med så många kulturers inflytande, men det passar egentligen mig perfekt. Inget är givet och jag har heller inga förväntningar eller uppmålade bilder av vad jag ska få se och uppleva.

Extremt vacker natur, utsikten mot Ararat; berget där Noaks Ark enligt sägnerna strandat och som nu hör till Turkiet, minnet av folkmordet som just turkarna gjorde sig skyldiga till och monumentet till minne av dess offer på kullen ovanför huvudstaden Yerevan.

Shwarma, ungefär kebab,  efter en blöt utekväll eller granatäppelvin hos en bonde på landsbygden. Armenien är ett underskattat resmål som bör upplevas tycker jag.