Tag Archives: brukshund

Spår i skogen – längsta spåret hittils

29 Sep

I lördags så var vi på spårkurs som vanligt. För första gången skulle dock spåret gå i skogen och inte på ängsmark som vi ju är vana att träna på. Vi åkte ut på Ekerö och till ett skogsparti som senare skulle visa sig vara ett favorittillhåll för hundfolk och svampfolk. De sistnämnda var allmänt i vägen och skulle såklart sätta sig och fika mitt i några kursdeltagares spår samt att de snodde de lysgula spårmarkeringarna… Inte mina dock men ändå.

Hur som helst, vår lilla stjärna skötte sig fin på det första korta spåret. Markeringen av pinnarna i spåret gick dåligt (en nosade hon på och den andra hittade vi inte ens) men det var häftigt att se hur hon bitvis gick mitt i spårkärnan och inte visade någon tveksamhet alls trots att spåret gick över och under stock och sten.

Efteråt blev jag tillsagd att lägga ett mycket längre spår, drygt 300 meter, med 3 vinklar. Dessutom utan godis i spåret. Ska erkänna att jag var lite tveksam till hur detta skulle gå. Oron visade sig dock obefogad över en timme senare när det var dags att gå det. Hon hittade det men vittringen verkade ha spritts ut litegrann (var rejält blåsigt på sina ställen) så det var inte samma detaljarbete. Hon hittade alla pinnar dock och vid dem låg köttbullar.

Svårigheterna var vinklarna och stigarna. Är säker på att svampplockare korsade spåret och hade varit i närheten så det är förklarligt att vovven tvekade här och var. Jag gjorde dock inte något utom att stoppa om hon gick tokfel, stod still och lät henne reda ut problemen.

En plötslig, sandig slänt visade sig också vara svår men en annan mini-slänt nedför och så en liten vinkel till höger klarade hon perfekt. På det stora hela är kursledaren lyrisk över henne, hon hittar liksom alltid spåret efter att hon nosat åt olika håll och kontrollerat så att spåret t.ex. inte följer en stig vi ska korsa. Väldigt lyckat således.

Väl hemma igen var hon så utpumpad att jag trodde vi fått en annan hund med hem i princip.

// Wilda

Annonser

Spårkurs för MälaröBK + lydnadsträning IPO

21 Sep

En stressig vecka har det varit och Lilla F har fått vara med husse på jobbet mycket eftersom jag varit på konferenser och så vidare där hundar inte var välkomna. Vi har ändå hunnit få in en del träning och på många plan gör vi framsteg.

Bruksspår x 2

Vi går en nybörjarkurs hos MälaröBK på Färingsö på lördagar och igår var det kurstillfälle nummer två. Vi träffades vid spårmarken och började med att lägga ut våra egna spår. Vi fick sista startnumret eller vad en ska kalla det så lite väntan blev det först. Jag blev tillsagd att lägga två spår och bollade innan det var jag vill att Lilla F ska träna på. Hon ligger längre fram än de andra kursdeltagarna tack vare IPO-träningen men bruksspåret är ju lite annorlunda och framförallt när det sedan går i skogen blir det något nytt för lilla vovven. Hur som helst, jag la ett första kort spår med två vinklar, ett trappstegsspår. Vi har ju haft struligt med vinklarna ett tag så jag provade att lägga en godbit i själva vinkeln så att hon skulle sakta upp lite. Det funkade bra, hon gjorde en liten mini-halvcirkel förbi vinkeln men mycket mindre än hur det sett ut på sistone. Efter vinkeln hade vi en leksak i spåret för att testa den belöningsmetoden på inrådan av kursledaren. Det funkade dock inte speciellt bra, hon blev lite mer ofokuserad efteråt upplevde jag och vinkel nummer två blev sämre. På raksträckan jobbar hon bra men jag önskar ännu mer noggrannhet. Ur ett bruksspår-perspektiv tycker dock kursledaren att hon jobbar perfekt.

Spår nummer två gick också bra även om jag önskar ännu större noggrannhet här med. Detta spår var längre, med en vinkel och det gick över en upptrampad stig på ett ställe. Hon jobbade på fint, tog vinkeln helt okej vilket är så mycket bättre än de sista veckornas träning och jobbar på till stigen. Ibland går hon lite utanför spårkärnan men hon tog belöningen på stigens kant och fortsatte i rätt riktning, dvs utan att följa stigen. Bra jobbat av vovven helt enkelt och stora framgångar jämfört med sist. Hon klarade även av extrem ljudstörning när en brandbil körde förbi med tjutande sirener på vägen invid spårmarken. Hon tittade inte ens upp från spåret!

Lydnadsträningen går framåt

Det är roligt att se att vår lydnadsträning ger effekt. Vi tränar något nästan varje dag när vi är ute på promenad. Finns en fin äng/gräsmatta där hundar får vara lösa som funkar som en appellplan för oss. Vi har fokuserat på fritt följ (alltså när hunden går ”fot” intill hundföraren på vänster sida) och på att hon ska kunna bli kommenderad att ligga varpå jag går iväg ett bra bit och sedan kallar in henne. I början kunde jag knappt ta ett steg bort men nu har hon fattat galoppen. Vi har även fått upp tempot på inkallningen och övat platsliggning med störning. Praktiskt att kunna öva utan att de störande momenten (folk med barnvagnar, andra hundar och så vidare) vet att de ingår i min träningsplan. Det går framåt helt enkelt. Strulet i lydnaden är att hon gärna sätter sig snett i grundpositionen efter och innan det fria följet…

Lilla F i dimman//Wilda