Tag Archives: bruksschäfer

En lördagseftermiddag i skogen utanför Vilnius

19 Sep

Efter lunch i lördags bestämde vi oss för att åka ut till skogen igen. Vi, det vill säga jag och Flexie, tänkte först åka till samma ställe som förra helgen men gå en annan runda. Bensingudarna ville annat. Väl utanför stan stannade jag vid en mack, tankade och fick vakta mackens butik medan den enda kvinnan som jobbade där fick springa till toaletten (hej C på Pressbyrån!). Problemet var att det inte gick att köra ut på samma väg jag kom körandes på. De gillar enkelriktat här borta. Hur som helst så kom jag ut på en annan väg men åt rätt håll så jag körde vidare. Tur det, för nu upptäckte jag ett nytt naturområde!

Paddling utanför Vilnius, Wilda NilssonVi var befann oss alltså längre upp för floden Vilna än förra helgen. Folk var i full färd med att paddla men vi gick istället över vägen (strax till vänster om den lilla dammen).

Trappa upp till sevärdhet i VilniusDär fanns en långt trätrappa upp för en brant kulle. Att ha små mer eller mindre oklara sevärdheter är en klassiker i Baltikum så vi knatade upp för att se vad det skulle vara. (En gång körde jag och Fredrik 5 km ut i ingenstans efter en ”sevärdhetsskylt” och kom fram till ett litet kors och ett hus i dockhus-storlek invid grusvägen – that’s it).

SevärdhetVi hade tur. Förutom fin utsikt hittade vi massor av stenar med märkliga inskriptioner på. De låg utspridda på en äng så det kändes som sommar igen. Så härligt! Bortom stenarna gick en stig in i skogen.

Pavilniu7_Vi bestämde oss för att följa den in i skogen och se var vi skulle hamna. Solen sken men bland träden var det skuggigt och lagom svalt.

Wilda Nilsson Vilnius i skogenInga andra människor eller djur i sikte förutom några fåglar. Verkligen skönt att komma ut i skogen igen och jag känner tydligt skillnaden i kvaliteten på luften här ute jämför med i stan. Skönt!

Pavilnu_9_Stigen gick uppförs och vi fortsatte rakt fram ungefär. Tillslut kom vi upp på en kulle där det låg några hus så vi svängde höger och sen ned i skogen igen med tanken att göra en cirkel tillbaka till bilen.

Pavilnu_10_Och det gick fint. Vi strosade genom gles tallskog ned till vägen som ledde oss tillbaka till dammen och grusplanen där bilen så snällt stod och väntade. Fin och välbehövlig skogstur! Vill ni hitta hit så är det bara att köra väg 103 ut från stan och sen svänga av på A. Kojelavičiaus gatvė och följa den tills ni ser dammen.

Annonser

Fikapaus och framtidstankar

12 Okt

image

En grisknorr smakar fint på fikapausen. Enligt en av oss i vilket fall. Hur som helst är vi påväg till Sk Åker för IPO-träning. Ska lägga en spår och köra lydnad. Nu när bruksspårkursen pågått har det blivit fler skogsspår än ängsspår så idag är det en äng som ska hittas. Är dock väldigt sugen på apellklasslydnad och att sedan tävla i svenskbrukset också. Eventuellt ska en sådan kurs starta på Mälarö BK. Längtar!

IPO-spår och skogsfrukost – Måndag

29 Sep

Imorse tog jag och Lilla F med oss en ryggsäck med frukost och spårtränings-prylar och begav oss ut till Lovön för långpromenad i skogen och såklart spårträning. Vi började med promenad och gick glatt genom en soldränkt skog tills vi kom till utsiktsplatsen där frukost stod på schemat. Vi slog oss ned på ljungen och åt båda två medan Mälaren glittrade lång nedanför oss. Såhär måste måndagsmorgnar vara känner jag.

Lovön

Efter maten promenerade vi vidare och hade när vi väl kommit till bilen avverkat fem kilometer. Inte så långt kanske men med kuperad skogsterräng och ryggsäck på så kändes det ändå. Vovven sprang lös mest hela tiden så hon la nog betydligt fler kilometer under tassarna. Eller ja, lite mer i alla fall, hon gillar att springa lite fram och tillbaka och göra små avstickare och nosningsstopp så därför blir det mer promenad för hennes del.

Jag hade parkerat bilen vid ett gräsfält som blev utmärkt spårmark. Vi gick ett IPO-spår med två vinklar och hon skötte sig perfekt. Den enda lilla missen var att kliva över den första vinkeln men halvcirkeln tillbaka till spåret var bara nån meter. Vinkel nummer två gjorde hon perfekt helt själv och nosen var i backen, i spårkärnan hela vägen. Inget vingel åt någon sida heller. Spåret hade legat i 45 minuter dessutom. Riktigt kul att det gick så bra!

// Wilda

Spår i skogen – längsta spåret hittils

29 Sep

I lördags så var vi på spårkurs som vanligt. För första gången skulle dock spåret gå i skogen och inte på ängsmark som vi ju är vana att träna på. Vi åkte ut på Ekerö och till ett skogsparti som senare skulle visa sig vara ett favorittillhåll för hundfolk och svampfolk. De sistnämnda var allmänt i vägen och skulle såklart sätta sig och fika mitt i några kursdeltagares spår samt att de snodde de lysgula spårmarkeringarna… Inte mina dock men ändå.

Hur som helst, vår lilla stjärna skötte sig fin på det första korta spåret. Markeringen av pinnarna i spåret gick dåligt (en nosade hon på och den andra hittade vi inte ens) men det var häftigt att se hur hon bitvis gick mitt i spårkärnan och inte visade någon tveksamhet alls trots att spåret gick över och under stock och sten.

Efteråt blev jag tillsagd att lägga ett mycket längre spår, drygt 300 meter, med 3 vinklar. Dessutom utan godis i spåret. Ska erkänna att jag var lite tveksam till hur detta skulle gå. Oron visade sig dock obefogad över en timme senare när det var dags att gå det. Hon hittade det men vittringen verkade ha spritts ut litegrann (var rejält blåsigt på sina ställen) så det var inte samma detaljarbete. Hon hittade alla pinnar dock och vid dem låg köttbullar.

Svårigheterna var vinklarna och stigarna. Är säker på att svampplockare korsade spåret och hade varit i närheten så det är förklarligt att vovven tvekade här och var. Jag gjorde dock inte något utom att stoppa om hon gick tokfel, stod still och lät henne reda ut problemen.

En plötslig, sandig slänt visade sig också vara svår men en annan mini-slänt nedför och så en liten vinkel till höger klarade hon perfekt. På det stora hela är kursledaren lyrisk över henne, hon hittar liksom alltid spåret efter att hon nosat åt olika håll och kontrollerat så att spåret t.ex. inte följer en stig vi ska korsa. Väldigt lyckat således.

Väl hemma igen var hon så utpumpad att jag trodde vi fått en annan hund med hem i princip.

// Wilda

Spårkurs för MälaröBK + lydnadsträning IPO

21 Sep

En stressig vecka har det varit och Lilla F har fått vara med husse på jobbet mycket eftersom jag varit på konferenser och så vidare där hundar inte var välkomna. Vi har ändå hunnit få in en del träning och på många plan gör vi framsteg.

Bruksspår x 2

Vi går en nybörjarkurs hos MälaröBK på Färingsö på lördagar och igår var det kurstillfälle nummer två. Vi träffades vid spårmarken och började med att lägga ut våra egna spår. Vi fick sista startnumret eller vad en ska kalla det så lite väntan blev det först. Jag blev tillsagd att lägga två spår och bollade innan det var jag vill att Lilla F ska träna på. Hon ligger längre fram än de andra kursdeltagarna tack vare IPO-träningen men bruksspåret är ju lite annorlunda och framförallt när det sedan går i skogen blir det något nytt för lilla vovven. Hur som helst, jag la ett första kort spår med två vinklar, ett trappstegsspår. Vi har ju haft struligt med vinklarna ett tag så jag provade att lägga en godbit i själva vinkeln så att hon skulle sakta upp lite. Det funkade bra, hon gjorde en liten mini-halvcirkel förbi vinkeln men mycket mindre än hur det sett ut på sistone. Efter vinkeln hade vi en leksak i spåret för att testa den belöningsmetoden på inrådan av kursledaren. Det funkade dock inte speciellt bra, hon blev lite mer ofokuserad efteråt upplevde jag och vinkel nummer två blev sämre. På raksträckan jobbar hon bra men jag önskar ännu mer noggrannhet. Ur ett bruksspår-perspektiv tycker dock kursledaren att hon jobbar perfekt.

Spår nummer två gick också bra även om jag önskar ännu större noggrannhet här med. Detta spår var längre, med en vinkel och det gick över en upptrampad stig på ett ställe. Hon jobbade på fint, tog vinkeln helt okej vilket är så mycket bättre än de sista veckornas träning och jobbar på till stigen. Ibland går hon lite utanför spårkärnan men hon tog belöningen på stigens kant och fortsatte i rätt riktning, dvs utan att följa stigen. Bra jobbat av vovven helt enkelt och stora framgångar jämfört med sist. Hon klarade även av extrem ljudstörning när en brandbil körde förbi med tjutande sirener på vägen invid spårmarken. Hon tittade inte ens upp från spåret!

Lydnadsträningen går framåt

Det är roligt att se att vår lydnadsträning ger effekt. Vi tränar något nästan varje dag när vi är ute på promenad. Finns en fin äng/gräsmatta där hundar får vara lösa som funkar som en appellplan för oss. Vi har fokuserat på fritt följ (alltså när hunden går ”fot” intill hundföraren på vänster sida) och på att hon ska kunna bli kommenderad att ligga varpå jag går iväg ett bra bit och sedan kallar in henne. I början kunde jag knappt ta ett steg bort men nu har hon fattat galoppen. Vi har även fått upp tempot på inkallningen och övat platsliggning med störning. Praktiskt att kunna öva utan att de störande momenten (folk med barnvagnar, andra hundar och så vidare) vet att de ingår i min träningsplan. Det går framåt helt enkelt. Strulet i lydnaden är att hon gärna sätter sig snett i grundpositionen efter och innan det fria följet…

Lilla F i dimman//Wilda

Järvafältet – solig morgonpromenad

15 Sep

image

Imorse tog vi en morgonpromenad på Järvafältet. Solen sken och allt var så himla vackert. Däremot blev rundan kort, efter två kilometer blossade hälseneinflammationen upp igen. På mig alltså, inte hunden.

Istället la jag ett spår med två vinklar på nittiograder. Det gick ligga i ca 35 min. Även nu gick vinklarna trögt. Jag stöttade dock och felstegen blev inte så många när jag hann bromsa in i tid. 

Gräset på planen var dock riktigt kort, det gjorde det lite svårare. Som Jarmo och Kattis sa i helgen handlar det om att öva, öva, öva. Vilket vi ska göra!

Efteråt körde vi lydnad. Är supernöjd med platsliggningen. Enda gången hon nästan satte sig upp var när jag gick och plockade ihop spårsakerna. I övrigt låg hon fint trots att en hop pensionärer gick förbi. Hon ligger typ 30 sekunder så vi ska öva upp tiden. 

Ligg och sen inkallning gick bra men lite segt. Fritt följ går bra när hon går, att sitta intill mig går sådär men vi övar!
/Wilda

Fyra tassar i en låda – shejping med bruksschäfer

10 Sep

Som ni vet har vi börjat på en nybörjarkurs i agility. I dag är det dags för pass nummer två och inför denna har vi fått hemläxa! Vi ska öva på att ”shejpa” hundarna, gärna med hjälp av en klicker. Denna vecka har alltså gått åt till att klicka in Lilla F och sedan öva på det första momentet.

Shejping handlar mycket om att låta hunden själv lista ut vad som ska utföras varpå föraren belönar det rätta beteendet. 4 tassar i en låda innebär just vad titeln säger. Alla fyra tassar ska vara i en låda samtidigt. Först övar man med en stor låda och tillslut kan även en stor hund stå i en skokartong. Övningen gör att hunden måste tänka till och samtidigt lära sig att hålla koll på alla fyra ben och tassar. Passande för min vovve som faktiskt är lite osmidig…

Sagt och gjort, inledningsvis begrep hon inte alls men jag belönade när hon visade intresse mot lådan. Då fick hon ett klick och så godiset (frolic) i lådan. Efter ett tag började hon sätta i en tass. Vi övade bara korta stunder, när hon inte förstår eller tröttnar hoppar hon bara upp på soffan och vill inte vara med. Senare bytte jag godis och körde med köttbullar, då blev det mer fart. Fortfarande korta pass och belöning när två tassar var i lådan. Nyckeln för att lyckas helt blev att vrida lådan så att hon kan gå i från kortsidan. Då hängde alla tassar med!

Framöver blir det till att öva mer på detta, att kunna göra det i olika rum och utomhus, att kunna gå i från långsidan och så småningom byta lådan till mindre. Ska erkännas att det ändå gick överaskande snabbt att träna in det hela. Till nästa vecka ska vi även se till att börja öva på nosduttar.

Lilla F med fyra tassar i lådan.

 

Här finns fler bilder på gulliga hundar med tassarna i olika slags lådor.

// Wilda & Lilla F