Tag Archives: nepal

Karlavagnen i P4

2 Apr

Om ni är sugna på att höra några av mina flygplatsanekdoter från bland annat Nepal får ni gärna lyssna på Karlavagnen i P4 ikväll!

Annonser

Sista dagen i Nepal

27 Mar

Sista dagen i Nepal för den här gången. Tiden har gått så fort och jag har haft det hur bra som helst. Förmodligen kommer jag tillbaka någon gång i framtiden och det ser jag fram emot. Firade sista kvällen igår med en hamburgare plus en öl på Flavor’s i Boudha. Klockren restaurang för övrigt.Har ont i halsen igen. Tror luftföroreningen här är farlig på riktigt… kommer tycka Stockholms-luften känns som fjällen antar jag. Först två flygresor med mellanlandning i Doha. Qatar är favoritflygbolaget som vanligt. Undrar om jag kan lyckas bli uppgraderas till Business class igen? Förmodligen inte men jag ska kohandla lite vid incheckning så får vi se hur det går. Sist jag flög från Katmandu hade mina medpassagerare pannan full med ris för att få tur under resan. Själv har jag inga planer på att bära lunchlådan i ansiktet men  en välsignad tråd jag fått av en lama (buddhistisk ledare ) gör förhoppningsvis att resan flyter (flyger?) på smidigt.

Bristen på el här bort kommer man inte undan. Och när bristen på ved också hinner ikapp gäller det att vara smart. I Marpha och många andra bergsbyar använder man solen som energikälla för att koka vatten bland annat!

Dagens outfit

26 Mar

Vad ska man göra när luften river i halsen när man andas utomhus? Tar till sig lokalt mode såklart!

Annars då? Intensiv dag med medelklass-sightseeing (servetterna på caféerna i Lazimpat är av papper, inte av plast som i resten av stan), lyxlunch med Sonam på Garden of Dreams, smala färgglada bazargator i gamla stan och så cola-paus med en munk (inte ätbar sådan) på en höjd ovanför Kathmandu. Åker hem imorn och det ska bli skönt, börjar tröttna på att vara ensam för den här gången.

Tycker förresten det är sjukt skabbigt med alla västerländska ”hitta-sig-själv-i-Asien- resenärer/backpackers som vandrar runt i smutsiga, äckliga och trasiga kläder. Alla nepaleser klär sig alltid så fint och rent de har råd med och kämpar dagligen för att ha råd att äta ris och linser två gånger om dagen. Att se ut som skit är en förolämpning mot dem.

Hippa caféer vs böneflaggor i Kathmandu

26 Mar

Lyckas man kisa genom molnet av smog finns så mycket olika saker att upptäcka i Kathmandu. Alltifrån det allra heligaste av platser som buddhistiska (och hinduiska…) Boudha och hinduiska kremeringsplatsen Pashupatinath till jazzbarer och hippa caféer. Det är nog det jag gillar bäst med Kathmandu, förutom själva intensiteten och folket.

Hehe, kom ihåg en sak som hände på vandringen. Framför många ytterdörrar hänger skynken med heliga symboler på och jag försökte fråga Sonam varför man hänger lakan sådär.

Jag: (pekar på en dörr med ett lakan framför i en by i Himalaya, en ko står precis bredvid den…) Why do they put sheets in front of the door?

Sonam: What? They don’t put shit on the doors!? But many people use shit in the fire when there is a lack of firewood…

… antar jag borde lära mig att artikulera mera?

Jomsom, Marpha, Kagbeni och Muktinath i Nepal

23 Mar

I måndags tog jag och Sonam ett skakigt propellerplan (Tara Air/Yeti Airlines, bra bolag faktiskt) upp till Jomsom. En flygresa på ca 20 minuter som till fots tar ca 6 dagar. Flög förbi Poon Hill (på bilden nedan). Ganska komiskt, mitt ute i ingenstans står helt plötsligt 45 pers och glor mot himlen. Eller rättare sagt, Annapurna-bergskedjan på andra sidan flygplanet. För ett par år sedan stod jag själv där och kollade på planen på väg norrut. Vi landande säkert men propellerplan, berg och vindar är en ganska läskig kombination.

Väl framme i Jomsom kändes Himalayas toppar väldigt nära. Bilden nedan tog jag från landningsbanan i Jomsom innan vi vandrade iväg söderut mot Marpha.

Vi promenerade genom dalen och kom fram till Marpha på två timmar, kan gå på en om man traskar på men det fanns ju ingen anledning att stressa. Dessutom vandrade jag i converse. Tips från coachen är att ta med vandringsskor/kängor. Jag hade ju inte planerat en vandring så därför saknade jag ”nödvändig” utrustning. Dock skuttar lokalbefolkningen runt i tofflor och flipflops så visst gick det. Mest imponerande var den poliosjuke indiske pilgrimen vi mötte på den branta vägen till Muktinath några dagar senare. Han hoppade fram på kryckor. Med packning.

Vi besökte det tibetanska flyktinglägret utanför Marpha. Ungefär 200 personer bor där och vi välkomnades ordentligt. Bodde över och var med på den lokala skolans idrottsdag. Spännande att se hur livet skiljer sig åt här jämfört med Kathmandu och Pokhara. Att deras liv är hårt råder det ingen tvekan om.

Efter besöket i lägret styrde vi återigen kosan norrut och vandrade förbi Jomsom till Kagbeni. Vägen till Kagbeni sög. Eller, naturen är extremt häftig, som en blandning mellan öken, bergslandskap och månen men vägen var stenig och mina sulor tunna. Den sista dagens vandring gick brant uppför till Muktinath. Ett väldigt speciellt tempel finns att besöka där dit både hinduer och buddhister vallfärdar. Dessutom brinner en evig låga i en bäck inne i ett av dem. Kan inte förklara naturfenomenet men jag förstår varför folk speciellt förr trodde det var något heligt.

Imorse flög vi tillbaka till Pokhara och sedan trängde vi oss in i en minibuss som susade iväg (läs sniglade fram i 40 km/ h medan lastbilar blåste svarta moln av avgaser in genom det öppna fönstret) till Kathmandu där jag nu sitter och njuter av en välförtjänt (?) pizza och ett glas rött.

Pokhara, i Himalayas skugga

18 Mar

Pokhara är en liten stad i Nepal och fungerar mest som startpunkt för diverse äventyrliga utfärder. Rafting, paddling, canyoning, paragliding och tusen andra adrenalinstinna påhitt jag inte kan namnen på. Själva staden bjuder inte på mycket tuggmotstånd direkt. Huvudgatan längs Pewa Lake skulle lika gärna kunna vara hämtad från valfri turistort i valfritt land. Riktigt trist med andra ord. Dessutom har det blivit dyrare här och stora grupper i turistbussar flockas likt flugor kring de stora hotellen som också vuxit upp. Inte någon favoritplats för mig således.

Jag har spenderat helgen med att besöka tibetanska settlements utanför stansamt att ordna tillståndet som behövs för att besöka Annapurna- området. I eftermiddag möter jag upp Sonam och tills dess ska jag förbereda och fixa det sista som behövs.

Jämfört med Kathmandu är Pokhara riktigt tropiskt!

Grinden till vandrarhemmet jag bor på.

Hantverk, särskilt mattvävning, blev en försörjningsmöjlighet för tibetaner i exil i Nepal. Numera är souvenirförsäljning vanligast. 

Hostigt i Kathmandu

13 Mar

Är sjukt förkyld och hostig så jag tar det mest lugnt (läs skrivit klart och lämnat in hemtentan i ett kallt trapphus då internet inte funkar på mitt rum). Ska bädda ner mig och vila innan jag käkar middag. Sjukt trist att äta själv varje dag förövrigt. Onekligen en nackdel med att resa själv. Visserligen går det ju att spontanprata med andra resenärer osv men det pallar jag inte jämt. Orkar inte med hur många ytliga bekantskaper som helst där det enda man hinner prata om är vilka länder man rest i, vad man pluggar och vad man gör på just den här resan. Imorgon däremot får jag middagssällskap i form av en tjej som skriver uppsats om CSR etc här i Nepal. Men tills dess är det jag och min iPod.